Det är konstigt hur olika snabbt tiden kan gå ibland. De sägs ju att tiden går fort när man har roligt och det känns som det är så. Lite orättvist för det borde gå långsamt när man har kul och fort när man har tråkigt.
Det är inte många veckor kvar av skolan och när den är slut så står verkligen där och knackar på. Men måste det bli som förut? Jag har lärt mig att man kan leva på mindre medel än man är van vid. Det kanske inte är det livet jag vill leva resten av mitt liv men just nu funkar det. Jag tänker ta det lite som det kommer, försöka att inte jobba så mycket, njuta av det istället. Var längesen jag gjorde det.
Ja juste, jag har sagt upp mig på mitt jobb i Stockholm, vilket var på tiden. Jag är äntligen fri från mardrömmen som förföljt mig i tre långa år. Det känns fantastiskt och underbart. Och jag är stolt över mig själv att jag vågade ta steget därifrån.
Jag har boende i stort sett klart inför hösten, Juli och halva augusti är fortfarande en liten bubbla, men jag vet att det ordnar sig. Och det känns ändå skönt att veta att jag har en plan.
Igår la jag på pappret, det som gör att jag snart står skriven här och inte i Stockholm. Hemma i Grebbestad. Fattar ni hur sjukt det här är? Jag har äntligen flyttat hemifrån, ca 50 mil ;)
