Vilken overklig känsla!

Det är det här jag har gått och längtat efter, att få göra något nytt och i samband med det flytta någonstans. Allt har gått jättesnabbt.
Tisdag - skickade in ansökan till folkhögskolan
Onsdag - kontakta bostadsrättsföreningen
Torsdag - får samtal att jag kommit in
Fredag - tjänstledigt klart, lägenheten uthyrd
Lördag - börjar packa
Söndag - lägenhet check!

Det som är kvar är eftersändning av post och CSN. Tänkte fixa det under veckan. Sen måste jag laga min toalett. Den är fortfarande trasig och eftersom den är gammal så hoppas jag verkligen att jag kan hitta reservdelar... Men i övrigt känns det jätteskönt att lägenheten i Grebbestad är klar. Det är en etta i källarplan på en suterängvilla. Egen ingång, helt utrustad med kök, toa, dusch, tv och internet. 

De flesta tycker att jag är modig, ger mig mer energi i rätt riktning, sen finns det dom som inte riktigt tycker att jag har tänkt igenom det hela. Vad är det att tänka igenom? Jag är 35 år, jag bor själv, jag har ett jobb jag vantrivs på och jag har inget att förlora. Men nu är det slut på energitjuvar, jag orkar inte med sånt nu. Nu är det min tur att må bra, så om folk vill försöka trycka ner mig så har dom inget för det. Var trevlig eller gå.

Känslan är overklig och när jag packar ner böcker och diverse saker i kartonger eller när jag vakumpackar kläder så känns det underligt, jag ska flytta men ska inte ta med mig alla grejer utan någon ska bo här, så jag lämnar kökssaker, kuddar och annat jox. SÅ konstigt! Men ändå härligt.

Nu ska jag fortsätta packa. Det tar tid och jag hatar att packa så det kommer ta en hel vecka innan det är klart. Vilket ju är bra, för sen åker jag :)

Hare bäst!